Gå till huvudinnehållet Gå till menyn
Gå till startsidan

Villkor

Kan jag få a-kassa?

Jag har sagt upp mig själv, kan jag få a-kassa?

Vanligtvis blir man avstängd från ersättning under en tid om man har valt att säga upp sig själv. För att inte stängas av måste du ha haft starka skäl att säga upp dig.

När det har gått 112 kalenderdagar efter den sista anställningsdagen är avstängningen överspelad oavsett om man har klarat av alla avstängningsdagar eller inte. Du kan läsa mer om avstängningsdagarna här.

Jag har en timanställning, kan jag få a-kassa?

Nya regler

Under en ersättningsperiod kan du arbeta och få ersättning under som mest 14 månader.

På Mina sidor kan du även se hur många månader du har kvar i kombination med deltidsarbete.

Gamla regler

Under en ersättningsperiod kan du arbeta och söka ersättning under samma vecka i som mest 60 veckor. Om du kan få ersättning beror på hur mycket du arbetat under veckan och vad din genomsnittliga arbetstid är fastställd till. När du fyller i din tidrapport på Mina sidor ser du om du har rätt till ersättning och hur mycket ersättning du får. På Mina sidor kan du även se hur många veckor du har kvar i kombination med deltidsarbete.

Det är viktigt att du informerar oss om du får en timanställning eller ett deltidsarbete. Du kan ladda upp ditt anställningsbevis på Mina sidor.

Jag ska studera, kan jag få a-kassa?

Vanligtvis kan du inte få a-kassa när du studerar, men det finns vissa undantag. För att du ska få a-kassa under studietiden behöver du först ansöka i Mina sidor om att få studierna godkända.

Ett av undantagen är deltidsstudier. Du kan studera med en studietakt på högst 50 procent i högst 20 veckor samtidigt som du får a-kassa.

En förutsättning för att du ska få a-kassa när du studerar är att du kan och vill arbeta.

Läs mer om studier och a-kassa här.

Jag är egenanställd, kan jag få a-kassa?

Om du tar uppdrag genom ett egenanställningsföretag, till exempel Frilans finans, måste vi utreda om du är en självständig eller osjälvständig uppdragstagare. Om vi kommer fram till att du är en självständig uppdragstagare betraktas du som företagare, trots att du själv inte har något företag. Då har du inte rätt till ersättning.

Läs med om reglerna för företagare här.

Jag har avgångsvederlag, kan jag få a-kassa?

 

Nej, du kan inte få a-kassa samtidigt som du har avgångsvederlag. Skicka in överenskommelsen om avgångsvederlag till oss så beräknar vi hur lång tid ditt avgångsvederlag motsvarar.

Tiden med avgångsvederlag räknas som arbete vilket innebär att det ingår i beräkningen av din ersättning om du fortfarande är arbetslös när avgångsvederlagstiden är slut. 

Jag är tjänstledig, kan jag få a-kassa?

Om du är tjänstledig från en anställning kan du normalt inte få ersättning från a-kassan, men det finns två undantag.

  1. Du kan få ersättning om tjänstledigheten beror på hälsoskäl. Det här gäller om du på grund av hälsoskälen inte kan gå tillbaka till ditt tidigare arbete eller till något annat arbete hos din arbetsgivare, men Försäkringskassan har gjort bedömningen att du har arbetsförmåga i förhållande till andra arbeten.
  2. Du kan få ersättning om du är tjänstledig från en deltidsanställning för att arbeta i en annan deltidsanställning med lika eller högre tjänstgöringsgrad. Det här gäller under förutsättning att anställningarna inte går att kombinera.

Jag ska gå ett arbetsmarknadspolitiskt program, kan jag få a-kassa?

När du deltar i ett arbetsmarknadspolitiskt program kan du få aktivitetsstöd från Försäkringskassan. Vi meddelar Försäkringskassan vad du hade kunnat få i ersättning från oss, men i övrigt är det Försäkringskassan som sköter utbetalningarna.

Du har inte rätt till a-kassa för tid som du deltar i ett arbetsmarknadspolitiskt program. 

Om du tackar nej till att delta i ett arbetsmarknadspolitiskt program utan att ha några godtagbara skäl stängs du av från rätt till ersättning. Samma sak gäller om du väljer att avbryta programmet. 

Jag är permitterad, kan jag få a-kassa?

Om du är permitterad kan du inte få ersättning från a-kassan. Det beror på att din anställning inte har upphört och du anses därför inte vara arbetslös.

Aktivitetsrapport

När ska jag skicka in aktivitetsrapporten?

Skicka in aktivitetsrapporten mellan den 1:a och den 14:e varje månad.

Det är bara om den 14:e infaller en helg, en röd dag eller om Arbetsförmedlingen har stora tekniska problem som slutdatumet ändras. Det är därför bra att utgå från att den 14:e alltid är slutdatum för säkerhets skull.  

Det är alltid bättre att vara ute i god tid innan den 14:e. Då kan du oftast lösa eventuella problem som uppstår innan det är för sent att skicka in aktivitetsrapporten. 

Hur kan jag skicka in aktivitetsrapporten?

Du kan lämna in din aktivitetsrapport på flera sätt.

Om det inte fungerar att aktivitetsrapportera via Arbetsförmedlingens hemsida kan du kontakta Arbetsförmedlingen för att få information om hur du ska göra i stället.

Vilken månad gäller aktivitetsrapporten för?

Aktivitetsrapporten gäller månaden innan den månad du skickar in den.

Du ska till exempel redovisa de arbeten du sökt och de aktiviteter du har gjort för att få arbete under september i den aktivitetsrapport du skickar in i mellan den 1:a och den 14:e oktober.  

Kan jag skicka in aktivitetsrapporten i efterhand?

Det går inte att skicka in aktivitetsrapporten i efterhand.

Om du inte har skickat in aktivitetsrapporten i tid finns det ingen möjlighet att skicka in den i efterhand. Arbetsförmedlingen vill oftast att du redovisar arbeten och aktiviteter för den aktivitetsrapport du missat under nästa månad. Det räknas inte som att du skickat in den missade aktivitetsrapporten i tid.

Jag har sparat min aktivitetsrapport. Räknas den som inlämnad?

Nej. När du fyllt i de arbeten du sökt och aktiviteter du gjort på din aktivitetsrapport får du välja om du vill spara den eller skicka in den. Det är bara om du väljer att skicka in aktivitetsrapporten som Arbetsförmedlingen kan se den och den räknas som inlämnad. Du kan välja att spara aktivitetsrapporten om du vill fortsätta att fylla i den vid ett senare tillfälle. Om du har sparat din aktivitetsrapport är det viktigt att du kommer ihåg att skicka in den i tid. 

Måste jag skicka in en aktivitetsrapport när jag får karens eller ersättning?

Om du har sökt och fått ut ersättning, eller om avstängningsdagar eller karensdagar dragits, för en månad ska du alltid skicka in aktivitetsrapport för den månaden. 

Jag har inte skickat in aktivitetsrapporten i tid. Vad händer nu?

Du måste ha haft ett godtagbart skäl till att inte skicka in aktivitetsrapporten i tid, annars får du en varning eller stängs av från ersättning några dagar. 

Ett godtagbart skäl måste vara något som hindrat dig från att skicka in aktivitetsrapporten. Det räcker inte med att det har varit svårare att aktivitetsrapportera. Till exempel är det ett godtagbart skäl om du varit så sjuk att du varit sängliggande och inte har kunnat söka arbete. Om du har varit lite förkyld och fortfarande söker ersättning under de dagar du är sjuk förväntas du också klara av att skicka in aktivitetsrapporten.

Arbetsgivarintyg

Hur begär jag ett arbetsgivarintyg?

Du kan begära arbetsgivarintyg i Mina sidor. Om det finns en uppgift på din Att göra-lista klickar du på den och väljer Begär arbetsgivarintyg. Om det inte finns en uppgift kan du i stället gå till fliken E-tjänster och välja samma alternativ.

När du skickar din begäran får arbetsgivaren ett mejl. När arbetsgivarintyget är färdigt skickas det direkt till dig i Mina sidor.

Hur skickar jag in mitt arbetsgivarintyg?

Oftast skickar arbetsgivaren intyget digitalt till Mina sidor. Du hittar det på startsidan under Nya arbetsgivarintyg. Du behöver godkänna intyget innan vi kan se och behandla det.

Om du har fått intyget på papper kan du fota det och ladda upp på Mina sidor under E-tjänster och Ladda upp dokument. Du kan också skicka det per post. 

Var kan jag se arbetsgivarintyg jag har skickat in?

Du hittar de intyg du har skickat in i Mina sidor, under fliken Dokument och brev.

Återbetalning av ersättning

Varför ska jag betala tillbaka mer ersättning än vad jag har fått?

Den ersättning som du fått är skattepliktig vilket innebär att vi drar av skatt på din ersättning och betalar in till Skatteverket.

När vi beslutar att du ska betala tillbaka ersättning till oss kan vi inte få tillbaka skattepengarna från Skatteverket. Skatteavdraget tillhör dig och finns med i din deklaration. Du behöver därför betala tillbaka den utbetalda ersättningen plus skatteavdraget, det vill säga bruttobeloppet.

Varför justerar inte ni skatten med Skatteverket?

Det är lagligt inte möjligt för oss att justera skatten åt dig. Vi kan inte få tillbaka skatt som har betalats in till Skatteverket enligt skattereglerna. 

Hur gör jag för att få tillbaka skatten som ni betalat in till Skatteverket?

Om det finns ett överskott på ditt skattekonto när Skatteverket beslutat om din slutgiltiga skatt för det här året får du tillbaka skattepengarna. Det görs nästa år.

Senast uppdaterad: